Vecka 1 (Karin vid tangenterna)
Tidigt, tidigt begav vi oss mot flygplatsen. Mormor och morfar vinkade av oss och när taxidörren stängdes fällde jag en liten tår. Det blev inte mycket prat i bilen ut till Arlanda. Stämningen i bilen var en blandning av förväntan, nervositet och "fasiken, vi gjorde det, vi kom iväg".
Första planet 06.15 tog oss till Amsterdam där vi gjorde en koncentrerad förflyttning av den morgonsåsiga familjen över den enorma flygplatsen. Det är vid lägen som detta man känner att vi är ganska många. Allt gick bra och trots extra kontroller, svettiga munskydd och trötthet förflyttades hela familjen smidigt till flyget som skulle ta oss vidare.
På planet, mot Costa rica. Över Atlanten. Otto tyckte det kändes obehagligt att flyga så många timmar över havet. Han tyckte det var så mycket vatten överallt, och han kunde ju inte simma. Vi konstaterade att pappa var duktig på att simma, så han skulle hjälpa honom om planet trillade ner, då blev han glad.
Mellanlandning i San José. Ett rejält regnoväder mötte oss vid landning i huvudstaden och den många-timmars-kön till tullen gjorde oss lätt nervösa. Tack vare att vi bara bytte plan här så slapp vi denna kontroll men började redan nu stålsätta oss för kontrollen vid vår slutdestnination.
Efter 40 minuters flyg norröver landade vi slutligen tryggt på flygplatsen i Liberia. Gissa om vi blev förvånade när vi kom till tullen. Ingen kö och en glad man mötte oss i kontrollen. Han kollade snabbt igenom våra papper (som hade tagit en heldag att förbereda) och hälsade oss välkomna till Costa rica. Lite förvånade men glatt överraskade traskade vi vidare och nu var vi framme!
Vi du läsa mer om Costa rica? Läs under costa rica sidan.
Lämnat huset.
Flyttat till Tjörn.
Plockat de första kantarellerna.
Fått andra vaccinsdosen.
1 juli och Eu öppnar upp.
Sakta, sakta händer det...
Vi är startklara.
Göteborgspodden:
Kommer ni ihåg familjen Westlund med Mårten och Karin i spetsen från avsnitt 84 - de som skulle åka jorden runt med sina fyra barn i ca ett år? Planen var att komma iväg juli 2021 och nu är vi här. Hur har det gått??
Första vaccinsprutan är tagen, huset börjar tömmas inför utflytt 1 juli. Skolorna slutar inom några dagar och sommarlovet med jordgubbar och mjölk står inför dörren.
Vi följer dagligen utvecklingen av hur världen öppnar upp och det är glädjande att se att det går åt rätt håll. Vi vet ännu inte var vi ska börja eller exakt när vi kommer iväg, men det känns ok och lite extra spännande.
Regnet öser ner och vitsippor och gullviva fyller skogarna. Uthyrningen av huset klart. check.
Nu börjar det verkligen bli på riktigt. Det som man förut talat om ska hända står vid dörren.
Vi har mycket kvar att fixa men känner oss lugna. Kanske infinner sig lugnet för att vi inte riktigt förstår att vi ska resa, att vi snart öppnar världen.
Det två stora saker vi nu har på agendan är att få alla barns skolgång på plats. Vi väntar besked från utbildningsnämnden under maj. Vi väntar också på att fas 4 ska nå oss så att vi kan få vårat vaccin. Vi har sagt att avresans datum hänger på när vi får vaccinet.
Ett steg närmare. Nu har alla familjemedlemmar fått hem sina ryggsäckar. Vi är mycket nöjda och detta var vad vi landade i.
Mårten: 70 liter (inkl mindre ryggsäck 13 liter att koppla på som funkar som carry-on och dagsryggsäck)
Karin: 70 liter (inkl mindre ryggsäck 13 liter att koppla på)
Ebba: 65 liter
August: 65 liter
Vera: 37 liter
Otto: 37 liter
Detta kommer att bli den huvudsakliga packningen vid utresa. Till detta tänker vi att längst vägen kommer trolightvis vi behöva en bag för sportutrustning.
Vi har inte provpackat ännu men packningslista kommer när vi provpackat, vänt och vridit.
Hela familjen i ett tidvis förvånande folktomt Sälen kör vi slalom, snowboard, längdskidor, randonnée, pulka och spark. En härlig mix av allt vad ett sportlov kan innehålla.
I år var första gången hela familjen tillsammans med behållning kunde ta sig ner även i de lite tuffare backarna. Otto vann familjens tävling i snyggaste vurpor och på bilden här bredvid ser ni en av de snyggaste.
Det har byggts en tunnelrutschkana i snön och en luftgevärsskyttebana runt huset. Det har grillats i grillgropen och under stjärnklar himmel badats i tunna till ljudet av trazan och banarnes musikskatt.
Allt har blandats med periodvid trötta barn, kalla fingrar, uthälld mjök, slagsmål om sista chokladbiten, snarkande make, trött fru och en påminnelse om att vi är friska och oerhört lyckligt lottade.
Vi har öppnat dörren till 2021 och det äventyr som väntar.
Vi startar nu upp vår hemsidan och vi kommer sakta fylla på med information, bilder, upplevelser, före, under och efter resan. Hemsidan kommer fungera som en slags dagbok för oss, öppen för er.
Hoppas ni vill följa med på färden.
Karin, Mårten, Ebba, August, Vera, Otto.
